formamittliv

I somras bestämde jag mig för att jag skulle leva mitt liv efter min magkänsla.
Jag tror att jag, även om mitt djupaste jag förstod, inte riktigt insåg vilken resa det valet skulle innebära.
Jag hade hittat en kontaktväg till det utrymmet precis i mitten nedanför brösten.
Där sitter den, Magkänslan / Själen / Sanningen / Intuitionen. Ja, det är så jag kallar den.
Kartan till livet.

Under de åren då jag pausade för att arbeta mig igenom alla förträngda känslor från uppväxten så var det just där det gjorde ont. Då kallades den magkatarr.
Precis som att det kändes alldeles mjukt och skönt där när jag fick barn. Då kallades den kärlek.
Eller att det är där det pirrade, likt fjärilar, när jag upptäckte första kärleken. Då kallades den förälskelse.
Det är också därifrån jag ibland kan känna det som en silvertråd som drar mig i en viss riktning emellanåt. Då kallades den intuition.

Och tillsammans med min Själ så blir det bra.

Den har aldrig fel och det kan inte bli fel om du tillåter dig själv att andas ut och ta in - inifrån.