formamittliv

Twittrade om det precis men vill utveckla tanken här... En man sitter mitt emot mig på blå linjen (t-banan i Sthlm) och ber för sig själv. Jag vill veta vad han ber om. Tänk om det skulle visa sig att våra böner är identiska. Lek med tanken för en stund: I en kyrka ber ca sextio personer om förlåtelse från en högre makt (aka Gud). Om vi ber om förlåtelse innebär det ju att vi tycker /erkänner oss / ha gjort någonting fel. Det kyrkans besökare då gör är väl indirekt att sitta "jag har gjort fel", eller? Sen går många av de hem med en känsla av skuld. Skuld är en tung känsla att bära. Att bära på tunga känslor skapar ett missnöje som vidare utstrålas i dålig energi osv. Så, now 2 the point: Tänk om vi alla bad en gemensam bön men den här gången fylld med tacksamhet. Om vi alla, klockan två eller nåt, tillsammans (i sinnena) tackade - utan att be.om.förlåtelse. Exempelvis "Tack för att vi har tillgång till vatten, tack för maten vi får varje dag, tack för allt vi har möjlighet att ge vidare" med mera, med mera. Tänk vilken cool grej att fylla våra kroppar och själar med. Vilken gemensam kraft vi skulle skapa. Så, för er som vill, gör en klockan två Tacksamhetsbön imorgon.